Relationsfrågor - karta, kompass och sprängdeg.
NULLUM GRATUITUM PRANDIUM
"There is no free lunch."
Så här sitter jag igen. Med funderingar och frågor både från mig och nära och kära.
Till att börja med så gillar jag en sak som min gamla tränare berättade för mig. Han sa att; "Om inte landskapet runt dig stämmer med kartan, då är det kartan det är fel på. Och INTE landskapet."
Genom alla de berättelser som vänner, bekanta och okända har berättat för mig har jag lärt mig att vår resa genom livet handlar om att skapa kartor i våra huvud som sedan kan passa till det liv vi lever i, till de vägar vi ska gå. Detta är något som sker livet ut. Från varje liten del till det större. När vi bygger denna kartan i våra huvud så skapar vi också en bild av hur världen ska fungera runt oss, och konsekvent, hur din partner ska vara mot dig.
Kartor skapar vi i våra huvud för att förstå landskapet runt oss.
Det betyder att hur man ställer in sig att förhållanden ska fungera är oftast hur det förhållandet man sen får fungerar. För när det inte fungerar då har vi lärt oss att bryta det beteendet. Jag återkommer till det.
En professor vid namn Gordon Livingstone skriver ungefär såhär: Vad de flesta människor misslyckas med att förstå är att egenskaper vi värdesätter som vänlighet, förestående, trogenhet etc är inte slumpmässigt fördelat. Dessa ansamlingar eller karaktärsdrag är ofta stabila över tid och möjliga att känna igen. På samma sätt är de drag som inte är önskvärda lätta att se. Egoism, lätt att bli arg med mera blir således lika urskiljbara.
Mycket av svårigheten att skapa och upprätthålla en fungerande relation beror på vår oförmåga att se och förstå vilka av dessa drag som gör att man inte är passande material för en längre relation. Detta gäller både för dig själv och för den andre parten.
Sedan har vi de karaktärsdrag vi direkt ska undvika. De som psykiatriker har ägnat år till att kategorisera. Till exempel: borderline, beroende, narcissist mm. Personer som helt enkelt kan beskrivas som själviska, oförutsägbara, utnyttjande. De är som Gordon säger personer som din mamma varnat dig för. ("Och i vissa fall är det din mamma.")
Att kunna identifiera dessa karaktärsdrag tidigt skulle bespara många människor hjärtesorg.
Det är dessa karaktärsdrag vi ska vara destruktiva mot. Vissa broar ska man gå över. Andra ska man bränna. Men har ni hamnat i hjärtesorg på grund av ett visst beteende hos er partner så är det klokt att inte söka efter någon med de egenskaperna. Bränn den bron.
Det vi alla vill bygga våra kartor på är ju en bild av vänlighet och vilja att dela med sig till den andra. Dessa två egenskaper styr faktiskt över många andra goda egenskaper. Empati och kärlek. Gör vi en sådan karta så kommer vi att få en användbar kompass som visar när saker fungerar. När det inte fungerar så känner vi oss ofta nere, arga, svikna, förvånade och vilsna. Det är när dessa känslor kommer upp som vi måste fundera, åtminstone lite, på om det beror på att våran kompass är felställd eller om det är något vi inte egentligen önskar.
Ta inte bort den enda tröst vi egentligen har efter tråkiga händelser i våra liv. Att vi faktiskt lärt något av dem.
Over and out!
/Mattias
"There is no free lunch."
Så här sitter jag igen. Med funderingar och frågor både från mig och nära och kära.
Till att börja med så gillar jag en sak som min gamla tränare berättade för mig. Han sa att; "Om inte landskapet runt dig stämmer med kartan, då är det kartan det är fel på. Och INTE landskapet."
Genom alla de berättelser som vänner, bekanta och okända har berättat för mig har jag lärt mig att vår resa genom livet handlar om att skapa kartor i våra huvud som sedan kan passa till det liv vi lever i, till de vägar vi ska gå. Detta är något som sker livet ut. Från varje liten del till det större. När vi bygger denna kartan i våra huvud så skapar vi också en bild av hur världen ska fungera runt oss, och konsekvent, hur din partner ska vara mot dig.
Kartor skapar vi i våra huvud för att förstå landskapet runt oss.
Det betyder att hur man ställer in sig att förhållanden ska fungera är oftast hur det förhållandet man sen får fungerar. För när det inte fungerar då har vi lärt oss att bryta det beteendet. Jag återkommer till det.
En professor vid namn Gordon Livingstone skriver ungefär såhär: Vad de flesta människor misslyckas med att förstå är att egenskaper vi värdesätter som vänlighet, förestående, trogenhet etc är inte slumpmässigt fördelat. Dessa ansamlingar eller karaktärsdrag är ofta stabila över tid och möjliga att känna igen. På samma sätt är de drag som inte är önskvärda lätta att se. Egoism, lätt att bli arg med mera blir således lika urskiljbara.
Mycket av svårigheten att skapa och upprätthålla en fungerande relation beror på vår oförmåga att se och förstå vilka av dessa drag som gör att man inte är passande material för en längre relation. Detta gäller både för dig själv och för den andre parten.
Sedan har vi de karaktärsdrag vi direkt ska undvika. De som psykiatriker har ägnat år till att kategorisera. Till exempel: borderline, beroende, narcissist mm. Personer som helt enkelt kan beskrivas som själviska, oförutsägbara, utnyttjande. De är som Gordon säger personer som din mamma varnat dig för. ("Och i vissa fall är det din mamma.")
Att kunna identifiera dessa karaktärsdrag tidigt skulle bespara många människor hjärtesorg.
Det är dessa karaktärsdrag vi ska vara destruktiva mot. Vissa broar ska man gå över. Andra ska man bränna. Men har ni hamnat i hjärtesorg på grund av ett visst beteende hos er partner så är det klokt att inte söka efter någon med de egenskaperna. Bränn den bron.
Det vi alla vill bygga våra kartor på är ju en bild av vänlighet och vilja att dela med sig till den andra. Dessa två egenskaper styr faktiskt över många andra goda egenskaper. Empati och kärlek. Gör vi en sådan karta så kommer vi att få en användbar kompass som visar när saker fungerar. När det inte fungerar så känner vi oss ofta nere, arga, svikna, förvånade och vilsna. Det är när dessa känslor kommer upp som vi måste fundera, åtminstone lite, på om det beror på att våran kompass är felställd eller om det är något vi inte egentligen önskar.
Ta inte bort den enda tröst vi egentligen har efter tråkiga händelser i våra liv. Att vi faktiskt lärt något av dem.
Over and out!
/Mattias
Kommentarer
Trackback
